Recension!

Jag är stolt över att få presentera vår första revolutionära recension här på La Revolución!
Skivan jag ska recensera har i ärlighetens namn inte släppts ännu men några låtar från albumet florerar redan i intranätets egentligen obefintliga cyberuniversum.
Jag ska inleda med en presentation av bandet som jag fann på lastfm.se:

En löst sammansatt grupp bestående av 3-6 individer, samtliga med kriminell belastning.

Gruppen bildades i mitten av 2006 och spelar allt från electro till hip-hop. Los Clementinos gjorde sig kända lokalt i deras hemtrakt "Hillbay" nära Göteborg genom att spela på fester.

Än är det oklart när deras album "A slice of fruity pumpernickel" skall släppas, men några låtar har redan läckt ut i cybervärlden.

Detta är alltså Los Clementinos, bandet som fullkomligt erövrat Svea Rikes ungdomar med sin revolutionerande mix av genrer, sitt nya fresha (engelskt ord!) sound och sitt nyskapande som endast kan jämföras med ett fågelfosters skrapande på innersidan av ägget.

När L.C.s första låt Pumpernickel för första gången snuddade vid lyssnarnas trumhinnor var ramaskriet ett faktum (www.faktum.nu). Den spelades flitigt på radio och i tv klättrade den på Voxpops listor. Personligen tycker jag att låten är den minst orgasmframkallande, och då är den ändå ett mästerverk. Låten släpptes sommaren 2006 och hypen kring den mytomspunna gruppen Los Clementinos har idag, 2008, ännu inte lagt sig att vila som Ferdinand under den mäktiga eken. Detta är absolut inte konstigt när man ser till de hits som gruppen sprutar ur sin musikkälla, låtar som Krigaren H, Sexig Rygg och Kelly Baby har alla legat på topplistorna, och med all rätt.

Som jag redan nämnt är mixen av genrer en av genidragen bakom Los Clementinos' succé. Den ena låten är inte den andra lik, från den melankoliska marxballaden Krigaren H till den lastbilstunga hydralikhip-hopen i Hillbay Stories låter L.C. visa på sin förnulighet och revolutionära kämpaglöd, kan ni tänka er va?

Musiken och Revolutionen
Vad har då Los Clementinos att göra med Revolutionen? Jo, som de flesta vet så är musik är oerhört starkt och farligt vapen i kampen för frihet, rättvisa och solidaritet. Musiken kan göra den ledsna glad, den hopplöse till störste kämpen på barrikaden och den fete smal. Musiken kan rycka tag i den bittraste barnamördaren och förvandla denne till den mest lysande stjärnan på Emiliano Zapatas himmel.

Därför är musiken en av våra viktigaste fronter på vägen till Revolutionen. Vi har sett det förut; den långa marschen, där Mao Tse-Tung ledde sina kämpar i en ärofull reträtt upp i Kinas stolta berg, där visade musiken vad den kunde göra för Revolutionen, den forcerade arbetarbenen att fortsätta gå, i takt med trummorna.
Vi skall ej heller förglömma den revolutionsgerilla som kämpar mot imperialismen i Columbia, nämligen FARC-EP. Den gigantiska roll som musiken spelade när de hyllade revolutionshjältarna beskattade de stora knarkkungarna och gav till folket. Hur hade detta kunnat ske utan de trubadurer som följde hjältarna i vått och torrt?
Eller varför inte nämna den för världen fantastiskt betydande Kubanska revolutionen där den ärorika 26 Juli-rörelsen med Fidel i spetsen lyckades befria landet från de kapitalistiska bojor hon fått bära i så lång tid? De världskända sångerna "Comandante Che Guevara" och "Chan Chan" är en produkt av de revolutionära gärningarna, och de i sin tur är en produkt av musiken.

Prolog
Avslutningsvis vill jag ge ett varmt tack till Los Clementinos och gruppens tillhörande skivbolad (som självklart är självstyrt) för att jag fick ta del av er varma gemenskap, hjärtliga samtal i den kollektiva matsalen och er monstruösa samarbetsvilja. Jag vill också rekommendera alla läsare att genast besöka gruppens Last FM-sida där det finns gratis nedladdning av låtar och info om gruppen.

Adress: http://www.lastfm.se/music/Los+Clementinos

image5


Med clementindoftande hälsningar, Clint Handfaste



PS.ALLA GRAMMATISKA FEL PLUS STAVFEL KOMMER ATT RÄTTAS MED TIDENS OCH REVOLUTIONENS GÅND.DS

Världens fegaste polis

Den svenska snutkåren har kallats världens fegaste, våldsammaste och mest lagbrytande poliskår.

Idag kokar jag av snuthat efter att ha sett Terrorister - en film om dom dömda, Insiders program om svenska snuten, plus lite olika snutvåldsfilmer.
Det gäller inte likhet inför lagen i Sverige, och inte i några andra länder heller för den delen. Om snuten ger sig på en och man försöker skydda sitt huvud, eller vilken del av kroppen dom nu spöar på, blir man åtalad för våld mot tjänsteman. Om man mot all förmodan åtalar en snut är det extremt ovanligt att snuten fälls, kårandan inom polisen är så pass stark att ingen av den åtalade snutens kollegor skulle berätta sanningen i rätten.
Polisen agerar livvakter åt makten, polisen beskyddar kapitalet och svenska nynazister.

Nu är jag så pass arg så jag tänker helt resolut att sluta skriva, hänvisa till en låttext och kolla på en film, antagligen "Land & Frihet" (rekommenderas).

När jag var liten var jag minst av alla barn
Jag blev alltid retad på vår fotbollsplan
Vad fanns det då att göra för en liten grabb som jag
Jo jag började att träna lyfte skrot varenda dag
En vacker dag tog tålamodet slut
Då slog jag dom så tänderna flög ut


Nu har jag stora muskler Jag är ingen liten fjant
Skinkorna är fasta jag är hård som diamant
I min uniform går jag stolt och elegant
Konungens egen drabant Jag är en glad polisaspirant


Om jag ser en homofil Då blir jag sur
För det kan inte vara rätt i guds natur
Att män ska älska andra män Det hävdar jag bestämt
Det får ett heligt äktenskap Att likna mest ett skämt
Jag tycker att vi borde ha en lag
emot sånt där för sån är inte jag


Annars är jag fördomsfri och ganska tolerant
Artig och så trevlig aldrig sur och arrogant
Svingar käckt batongen mot en bråkig demonstrant
Konungens egen drabant Jag är en glad polisaspirant


Det finns en härlig anda i vår kår
Vi backar upp varandra om det går
Jag skulle aldrig skvallra på en poliskamrat
Om någon råkar skjuta, en olycka så klart
Om alla följer lagen är det bra
Och lagen ja det är faktiskt jag


Står på barrikaderna Nerverna av is
Men om någon ropar polis potatis gris
Då drar jag upp pistolen och skjuter givetvis
Sen gömmer jag alla bevis så gör en riktig polis



Här är en till av de hundratusentals antisnutlåtar som musikvärlden bjuder på:
http://www.sweetslyrics.com/515411.Ras%20Cricket%20-%20Polisen%20Slår.html


Med snutfientliga hälsningar, Clint Handfaste

nigga plz

Hej kära bloggvärlden som jag tycker om så mycket! Idag hittade jag en gammal text som mitt gamla crew skrev under sina glansdagar. Vi gick under namnet MIKK som står för De Illegala Knattarnas Klan, jag vet inte riktigt vad "M" står för.
Gruppen består av oss, här på La Revolucion, fast under andra namn, undra om ni kan gissa vem som går under vilket.


Titel: "Vi tittar fram"


[Refräng]
Tillbaka som fattiga poeter
Titta fram - titta bak
Och vad är det nu vi heter?
De missanpassade illegala knattarnas klan!


[Vers 1 - Knatte Halvsvart]
Knatte Halvsvart kan ni kalla mig. Jag är halvsvart.
Ni hittar mig bredvid eran säng en kall natt.
Så hälsa på mig och hela jävla knatteklanen.
Vi kommer snart ta över. Vi är de illegala barnen!
En klan där alla har sin egen röst.
Det enda som fattas är att rekrytera nån med bröst.
Sen är vi en fulländad styrka.
Vi är stora nog och hela världen är vår kyrka.
Du kan inte peka ut mig när jag går på staden.
Jag är osynlig och smälter in bland människohaven.
Min återuppståndelse tömde hela graven.
Så nu ska jag skaka loss. Kasta sten på alla som trotsar oss.
För jag är illegal och missanpassad.
En ärlig tjuv och visst jag tassar,
med lite ditt och datt men konstapeln kommer aldrig kunna haffa (mig)
För jag är en rättvis man med ett häftigt namn.
Vi tar genvägar förbi systemet, och är redan etablerade i gemet.
Det är jag som bedrar skenet.
Inte tvärtom


[Vers 2 - Överste Knatten]
vi tittar fram, där ingen väntade oss, vilka är vi?, vi är knattar förstås.
En samling nekare, wannabe-stekare,
med pengaproblem, extrema hudseksem,
Vi bor i koja och har, kraftig paranoia
Lyssnar på kent, så det är lätt hänt,
att vi förnekar allt vi någonsin känt,
vad jag vill ha i födelsedagspresent?
mitt egna självmord på ett reklamevent,
gåendes i knatte-stim,
spottandes rim,
sniffandes lim,
får vi er att osäkra,
försöka få oss vräkta,
för många sena nätter,
från våra bostadsrätter,
har fått er att ta till denna drastiska metod,
men vi returnerar,
förvandlar din skalle till familjeklenod,
sitter kvar på resterna av ditt lik,
skrivandes sinnessjuk musik,
som inte har någon rim o reson,
men det är så det skall låta,
när knattarna tar sig ton.


* Refräng


[Vers 2 - Knatte Svartröd]
Knatte Svartröd ger de fattiga sitt leverbröd,
blir martyr utan martyrsdöd,
ger Baader-Meinhof mitt helhjärtade stöd
Fimpar nassar med min eviga ganjaglöd,
har kravaller som ryggstöd,
sätter borgare i sjönöd,
botar hela världens hungersnöd,
Jag är lika kolsvart som glödröd, om mig osar det nazist som är stendöd
oj, ursäkta mig, jag råkade lämna Rudolf Hess så han förblöd,
jag dricker sjöar av mjöd,
jag gör allt det som moderaterna förbjöd,
så du, ge mig en kram innan jag pressar dig till smörrebröd!




Sådär, visst var det tung? Projektet har legat på is ett tag men kommer nog tas upp igen.
Nu skall jag lämna er mina bröder och systrar, ty nu skall jag sprida skräck!

Med svenskfientliga hälsningar,
Clint Handfaste

Må de härskande klasserna darra!

Hej hej, nu är alltså vårt nya projekt blommandes som en solros i FARC-gerillans bakgård. Jag återkommer.

RSS 2.0