nigga plz

Hej kära bloggvärlden som jag tycker om så mycket! Idag hittade jag en gammal text som mitt gamla crew skrev under sina glansdagar. Vi gick under namnet MIKK som står för De Illegala Knattarnas Klan, jag vet inte riktigt vad "M" står för.
Gruppen består av oss, här på La Revolucion, fast under andra namn, undra om ni kan gissa vem som går under vilket.


Titel: "Vi tittar fram"


[Refräng]
Tillbaka som fattiga poeter
Titta fram - titta bak
Och vad är det nu vi heter?
De missanpassade illegala knattarnas klan!


[Vers 1 - Knatte Halvsvart]
Knatte Halvsvart kan ni kalla mig. Jag är halvsvart.
Ni hittar mig bredvid eran säng en kall natt.
Så hälsa på mig och hela jävla knatteklanen.
Vi kommer snart ta över. Vi är de illegala barnen!
En klan där alla har sin egen röst.
Det enda som fattas är att rekrytera nån med bröst.
Sen är vi en fulländad styrka.
Vi är stora nog och hela världen är vår kyrka.
Du kan inte peka ut mig när jag går på staden.
Jag är osynlig och smälter in bland människohaven.
Min återuppståndelse tömde hela graven.
Så nu ska jag skaka loss. Kasta sten på alla som trotsar oss.
För jag är illegal och missanpassad.
En ärlig tjuv och visst jag tassar,
med lite ditt och datt men konstapeln kommer aldrig kunna haffa (mig)
För jag är en rättvis man med ett häftigt namn.
Vi tar genvägar förbi systemet, och är redan etablerade i gemet.
Det är jag som bedrar skenet.
Inte tvärtom


[Vers 2 - Överste Knatten]
vi tittar fram, där ingen väntade oss, vilka är vi?, vi är knattar förstås.
En samling nekare, wannabe-stekare,
med pengaproblem, extrema hudseksem,
Vi bor i koja och har, kraftig paranoia
Lyssnar på kent, så det är lätt hänt,
att vi förnekar allt vi någonsin känt,
vad jag vill ha i födelsedagspresent?
mitt egna självmord på ett reklamevent,
gåendes i knatte-stim,
spottandes rim,
sniffandes lim,
får vi er att osäkra,
försöka få oss vräkta,
för många sena nätter,
från våra bostadsrätter,
har fått er att ta till denna drastiska metod,
men vi returnerar,
förvandlar din skalle till familjeklenod,
sitter kvar på resterna av ditt lik,
skrivandes sinnessjuk musik,
som inte har någon rim o reson,
men det är så det skall låta,
när knattarna tar sig ton.


* Refräng


[Vers 2 - Knatte Svartröd]
Knatte Svartröd ger de fattiga sitt leverbröd,
blir martyr utan martyrsdöd,
ger Baader-Meinhof mitt helhjärtade stöd
Fimpar nassar med min eviga ganjaglöd,
har kravaller som ryggstöd,
sätter borgare i sjönöd,
botar hela världens hungersnöd,
Jag är lika kolsvart som glödröd, om mig osar det nazist som är stendöd
oj, ursäkta mig, jag råkade lämna Rudolf Hess så han förblöd,
jag dricker sjöar av mjöd,
jag gör allt det som moderaterna förbjöd,
så du, ge mig en kram innan jag pressar dig till smörrebröd!




Sådär, visst var det tung? Projektet har legat på is ett tag men kommer nog tas upp igen.
Nu skall jag lämna er mina bröder och systrar, ty nu skall jag sprida skräck!

Med svenskfientliga hälsningar,
Clint Handfaste

Under mina dagar...

...som en revolutionens tomte bland stjärtgossar och stalledrängar har jag försökt acceptera alla människor som de är.
Men vi skall vara ärliga, det går inte.

Jag kan tänka mig att ni som inte känner mig, Hövding Kong - kung över den revolutionära djungeln, kanske vill veta vem jag är.
Men detta tänker jag inte dela med mig av, för det finns en chans att ni är en av dessa människor som icke, jag upprepar icke, går att acceptera.
Jag kan dock nämna att jag antagligen vet mer om mycket än vad du gör, och att jag under mina dagar har sett lik.
Resten får ni räkna ut själva.
Skickandes detta med röksignaler från det högsta berget som går att uppbringa.

Mig.


En fråga

Ett mail.

"
Mitt revolutionsnamn är Hövding Kong. Jag skall accersorera mitt namn med en stor indiansk huvudbonad och en ap-dräkt.
Revolutionen kan icke, jag upprepar, icke starta utan Hövding Kong. Man kan säga att mitt bidrag till denna revolution är av högsta vikt. I vilket fall som helst är jag fortfarande kvar här i Val D'isere, där den enda revolution som har inträffat de senaste veckorna är att min dator har gått sönder. Jag sörjer och försöker fylla ut all den dödtid som plötsligt finns till mitt förfogande genom att antingen sova, bada, eller runka. Eventuellt sova/runka i badet.
"

En annorlunda karaktär. Det gillar jag. Jag hoppas att ni gör det samma.
Hövding Kong är den senaste rekryteringen. I sinom tid kommer han att träda fram.

Min fråga till Hövding Kong:
Har du provat att sova samtidigt som du runkar i badet?

/David Bolognese

Må de härskande klasserna darra!

Hej hej, nu är alltså vårt nya projekt blommandes som en solros i FARC-gerillans bakgård. Jag återkommer.

Sanningen talar

Jag är bara en pjäs i detta stora spel. En soldat som vandrar ensam om nätterna med endast stjärnorna som vägledning.

Jag lyckades ta mig upp på det högsta berget, bara för att inse att det fanns än högre berg.
Genom alla möjliga hinder, från stormer till gigantiska sagomonster, tog jag mig förbi - för att anlända till begynnelsen av mitt största äventyr; att bestiga Det högsta berget jag någonsin sett.

Uppe på Det högsta berget jag någonsin sett mötte jag en varg som var mycket ensam. Men sanna mina ord, han var den visaste varelse jag stött på, och jag har träffat både Gandalf och Lao Tzu. I åtta nätter och nio dagar satt jag med den mycket ensamma vargen och samtalade runt en brasa av snö. Vargen var vis och valde sina ord med omsorg. Och jag lyssnade till allt han sade...

När jag kom ner från Det högsta berget jag någonsin sett såg jag världen på ett annat sätt.
Jag hade vuxit som människa och såg nu kaoset som rådde, men som ingen annan verkade lägga märke till. Jag såg allting tydligt - för tydligt, och det skrämde mig.
Misshandlade ord försökte attackera mig. Meningslösa historier hemsökte mina annars så vackra drömmar. Ögon stirrade på mig, tomma, oförstående. Och tjocka personer med små solglasögon (även om det inte var soligt) dök upp vart jag än gick. De följde mig. Och vad jag än gjorde antecknade de.
Jag visste för mycket. Faran låg över mig som ett stort, grått moln. Hade jag varit en bäver hade jag dykt ner under vattnet och gömt mig där i hela 45 minuter.

* * *

Jag ska försöka förklara bloggvärldens system.
En blogg kan vara uppdelad i tre olika huvudkategorier: Dålig, Sådär eller Bra.
Bloggen är såklart skriven av Bloggaren, som är ute efter pengar, eller bara vill få ut sina "tankar". Åskådaren är den märkligaste varelsen av dem alla (nästan). Denne sitter ivrigt framför sin skärm och stirrar hungrigt på orden som Bloggaren skrivit. Hade nu inte skärmen, och allt mellanrum, mellan Åskådaren och Bloggaren funnits... ja, då hade nog Bloggaren blivit uppäten för längesen. Efter att Åskådarna oförstående sugit i sig all meningslös information kan det hända att de blir tvugna att uttrycka sin tacksamhet genom att skriva en kommentar. Egentligen är det inte tacksamhet, det är en fälla. En fälla så att Bloggaren ska bli glad och skriva mer och skapa ännu mer meningslös information som den hungriga Åskådaren kan bada i.

Den vidrigaste utav dem alla i detta komplicerade system är Agenten!
De är farliga. Å, så farliga. Giriga. Tjocka. Ondskefulla.
De följer Åskådarna i hemlighet för att hitta en tillräckligt "kreativ" Bloggare. När de hittat sitt mål slänger de iväg pengar. Agenterna mutar Bloggaren att skriva mer så att Åskådarna i sin tur blir totalt hjärntvättade. Och så kommer den onda cirkeln fortsätta tills hela världens befolkning hungrar efter meningslös information.

Hade internet funnits på Hitlers tid hade vi nu levt i en tysk värld.
Inne på livsmedelsaffären hade vi gått omkring med inoljad, bar överkropp, tajta skinnbyxor och ett par små Oakley-solglasögon - sökandes efter den senaste bajsporrfilmen på bajsporrhyllan.

Så vi borde agera! Rensa bloggvärlden innan världens befolkning hungrar efter meningslös information.
För när det händer, ja då är domedagen nära. Bush kommer hålla ännu ett meningslöst tal och hela världen kommer älska det. Istället för tyska bajsporrmänniskor kommer alla vara tjocka och Mc Donalds kommer finnas i varje hörn, på varje gata.

* * *

Jag uppmanar alla Bloggare. Ge fan i att skriva meningslösa dagboksinlägg utan minsta tanke på poäng.
Jag uppmanar alla Åskådare. Ge fan i det bara...
Och så uppmanar jag såklart alla andra att ha det gött.

Tack. Varsågod.

Länge leve...

Kriget har börjat.
Akta er, bloggare.

/David Bolognese

RSS 2.0